Informationschocken

Vipeholmsexperimenten En liten kort historik Under 1930-talet beslöt socialdemokraterna, som då hade regeringsmakten, att något behövde göras åt svenskarnas tandstatus. Eftersom tandvård för hela svenska befolkningen skulle innebära en enorm kostnad för statskassan beslöt man att först behövdes göra en ordentlig studie för att gå till botten med vad som egentligen orsakade den dåliga tandhälsan. Detta klubbades igenom av riksdagen 1939. För att studien skulle vara vetenskapligt tillförlitlig behövdes 1000 personer som statistiskt underlag. Vipeholmsexperimenten var egentligen tre medicinska undersökningar på patienter och anställda på Vipeholms anstalt för vad som då kallades "svårskötta obildbara sinnesslöa" i Lund åren 1945–1955. De intagna fick t ex äta en specialtillverkad kola, så kallad “Vipeholmstoffee”, som var extra kladdig och tillverkad så att den skulle fastna på tänderna. Tänderna skulle med andra ord utsättas för socker hela tiden. De olika grupperna fick olika mängd kola mellan ordinarie måltider och några fick även sockerlösning som tillskott till måltiderna. Resultatet blev förstås stora mängder karies, till stort lidande för patienterna på Vipeholm. De bestod av försök med att förebygga karies genom vitaminer och mineraler 1946–1947, experiment med att provocera karies med hjälp av sötsaker 1947–1951 och experiment med bröds inverkan på tänderna 1953–1955. Experimenten har i efterhand givit upphov till en forskningsdebatt i medicinsk etik. Högsta ansvariga var chefen för Medicinalstyrelsen (föregångare till Socialstyrelsen), J. Axel Höjer (1945–1952), och chefen på underavdelningen Tandvårdsbyrån, Arvid Bernhard Maunsbach (1945–1955). Vipeholms sjukhus i östra Lund var en statlig specialanstalt, för vad man då kallade "svårskötta obildbara sinnesslöa". Det var när det öppnade 1935 landets 95:e sinnesslöanstalt och dit kom mest män, men även kvinnor och barn, vars vårdbehov de andra anstalterna inte kunde möta. Ett forskningsprojekt pågår 2021–2024 om vården på Vipeholm. Än så länge finns ingen publicerad forskning om vad de "svårskötta obildbara sinnesslöa" där hade för vårdbehov. "Vipeholmsklientelet" var de med störst vårdbehov i hela Sverige. De kallades under 1950-talet "lågtstående oligofrena" och under 1960-talet "gravt utvecklingsstörda med beteenderubbningar". Orsaken till att Vipeholmssjukhuset befanns så lämpligt för de planerade studierna var att här fanns omkring 1 000 intagna och 300 anställda under lång tid som åt likadan mat och levde i likadan miljö. Här fanns alltså en unikt stabil och kontrollerad försöksgrupp för fleråriga studier. De åtta avdelningarna möjliggjorde att man på ett logistiskt enkelt sätt kunde bilda stabila försöks- och kontrollgrupper. Sjukhuset avvecklades i omgångar från 1960-talet och patienterna sändes hem till respektive landsting. År 1982 omvandlades sjukhuset till ett vårdhem som i sin tur lades ned 1993. En del av byggnaderna har rivits, andra har använts som skollokaler "Vipan När vitaminförsöken startade 1945, på riksdagens uppdrag, ledda av Medicinalstyrelsens tandvårdsbyrå, var målet att försöka förbättra varje deltagares tandhälsa, för att se hur man kunde förebygga karies. Forskare menar att försöken gjorde gott för deltagarna. Försöksvariablerna skulle i vitaminförsöket utgöras av vitamin- och mineral-tillägg till en väl balanserad gemensam grundkost på 2800 kcal/dag.[ Under brödexperimentet utgjordes de av klibbigt bröd, hårt bröd respektive gammalt bröd. Filmen spelades in i Januari 2021 och kommer gå upp på bio 10 februari 2023 sockerexperimentet.se/