Арбитр бибенди 🟧 retweeted
Some personal news:
Yesterday was my last day at Microsoft.
Today, I started a brand new job at the FAA and things are going pretty well!
Арбитр бибенди 🟧 retweeted
Hola, soy palestino. 🇵🇸
Y como la honestidad es poco común en mi política, permítanme confesar algunas cosas.
1947. La ONU me ofreció un estado. Junto a Israel. Fronteras, independencia, reconocimiento. Dije que no. Mis líderes prometieron que la guerra "arrojaría a los judíos al mar". En cambio, lo perdí todo y lo llamaron catástrofe. No porque no me ofrecieran un estado, sino porque lo rechacé.
1948–2025. Los estados árabes podrían haberme integrado, dado derechos, pasaportes, dignidad. En cambio, me encerraron en campos de refugiados durante generaciones, para que siguiera siendo un arma contra Israel. Construyeron palacios para ellos y cárceles para mí. Me usaron como propaganda, no como personas.
1967. Tras otra guerra perdida, podría haber construido un estado en Cisjordania y Gaza. En cambio, insistí en "ni paz, ni reconocimiento, ni negociaciones". Tres noes. Cincuenta años después, sigo sin Estado. Resulta que el rechazo no paga el alquiler.
Oslo, década de 1990. Israel dijo: «Intentémoslo». Me dio autonomía. Armas para la policía. Miles de millones en ayuda. ¿Qué hicieron mis líderes? Robaron el dinero, armaron milicias y lanzaron una intifada. Atentados suicidas en lugar de escuelas. Cohetes en lugar de fábricas.
Gaza, 2005. Israel se fue por completo. Sin colonos, sin soldados. Tuve la oportunidad de convertir Gaza en un Singapur mediterráneo. Voté por Hamás. La convirtieron en Mogadiscio junto al mar. ¿Miles de millones en ayuda? Túneles, cohetes y palacios para sus líderes, mientras mi gente come comida enlatada en la oscuridad.
¿Democracia? No he tenido elecciones en casi 20 años. Hamás mata a los disidentes en Gaza. Fatah los encarcela en Cisjordania. Mis líderes cancelan elecciones porque están demasiado ocupados luchando por el poder.
Religión. En lugar de construir un futuro, pongo a clérigos en televisión enseñando a los niños a odiar a los judíos. Glorifico a los "mártires" que hacen estallar autobuses. Crío a mis hijos con canciones de sangre y fuego en lugar de libros y ciencia. Cambio la esperanza por la guerra santa.
Mundo árabe. Los regímenes árabes me llaman "hermano". Pero pregúntenles cuántos palestinos pueden vivir libremente en Líbano, Siria, Egipto o Kuwait. Me excluyen, pero celebran mi muerte, porque mi muerte es su excusa.
Absurdo. Sigo diciendo que quiero "construir un estado". E irónicamente, justo al lado está Israel: el vecino que construyó una democracia próspera, una potencia tecnológica, granjas en el desierto, ciudades de polvo. Sin petróleo, sin riqueza infinita, solo coraje. Podría haber aprendido, copiado, colaborado. En cambio, elegí la envidia y la rabia.
Obsesión antijudía. Podría haber aceptado a los judíos como vecinos. Podría haber dicho: "Dos naciones, dos estados". En cambio, repito: "Del río al mar". En lugar de exhibir el honor, la hospitalidad y la rica cultura árabe, mostré solo la cultura de la espada: la ira, el extremismo y la sangre. En lugar de gritar salaam (paz) a los israelíes, grité muerte a los judíos. Y luego finjo sorprenderme cuando los israelíes no confían en mí, cuando están enojados, decepcionados y convencidos de que no quiero coexistencia en absoluto.
Responsabilidad. Culpo a Israel de todo. Siempre. ¿Mis líderes roban miles de millones? Culpa de Israel. ¿Hamás dispara cohetes desde hospitales? Culpa de Israel. ¿Glorifico la muerte más que la vida? Culpa de Israel. La responsabilidad no es mi fuerte.
Soy palestino.
Podría haber construido una nación, muchas veces. Elegí el rechazo, la corrupción y la guerra sin fin. Podría haber vivido en paz con Israel, pero elegí vivir a la sombra de su destrucción.
Así que sí, soy una víctima. Pero con demasiada frecuencia, soy víctima de mis propios líderes, de mis propias decisiones y de mi propia negativa a abandonar el odio.
Y esa, querido lector, es la tragedia que nadie quiere admitir.
Арбитр бибенди 🟧 retweeted
En personlig reflektion.
Idag markerar tre år sedan det värsta terrordådet per capita något land varit med om. Barbariet och vidrigheterna är svåra att rättvist återge. Hamas och dess likar är en dödskult redo att mörda och lemlästa barn framför deras föräldrar, redo att sexuellt förgripa sig på och mörda ungdomar på en musikfestival redo att med alla till buds stående medel söka mörda varje levande jude.
Hade Hamas och andra islamistiska terrororganisationer i Gaza haft förmåga och kraft att genomföra en ny Förintelse av samma skala som nazisterna gjorde så hade man tveklöst gjort det. Det är inte intention och vilja som brister, det har hittills varit deras förmåga.
Om vi har lärt oss något av Förintelsen så är det att det har lämnat mänskligheten med ett moraliskt imperativ; Att säkerställa att det aldrig någonsin händer igen.
Ändå har så många människor så stora problem med att identifiera de aktörer som idag, en mansålder efter Förintelsen, vill återskapa den i ny skepnad men med samma eftersökta utfall.
Ändå firades terroristernas tilltag runt om i västvärlden dagen då det hände och vidare därefter.
Ändå har detta terrordåd av oemotsvarad grymhet kommit att beskrivas ungefär som om det vore ett debattinlägg i en långvarig konflikt.
Inte bara av gatans extremister, utan också av riksdagsledamöter som Magdalena Andersson nu är beroende av för att kunna bilda regering. Inget annat terrordåd i västvärlden har behandlats på detta sätt. Det är tyvärr en smärtsam påminnelse om att skälet till att detta terrordåd, dess grymhet och dess omfattning urholkas och förringas är det riktade sig mot judar. Den som inte klarar av att se denna sakomständighet tydligt kommer också vara blind för den grasserande antisemitismen i mycket stora delar av västvärlden och tyvärr däribland Sverige.
Antisemitismen har många ansikten och har funnits i våra samhällen under lång tid, men dess ökning på senare tid har två huvudsakliga skäl:
1. Omfattande migration från Mellanöstern, där djupt antisemitiska föreställningar existerar brett i samhället.
2. Delar av västvärldens vänsterrörelser som i sin kritik mot väst funnit en gemensam parhäst i islam och islamism.
På pappret är sekulär och progressiv vänster helt inkompatibel med konservativ islamism, men hatet mot den judiska staten har kommit att bli den gemensamma noden genom vilken den bredare kritiken mot västvärldens ordning och institutioner kan ta sin utgångspunkt.
I denna skärningspunkt växer bisarra självmotsägelser fram. De mest progressiva politiska krafterna har hoppat över gapet till den andra sidan i den politiska hästskon och börjat kalla mord och sexuellt våld på unga människor som besökte en musikfestival för befrielsehandlingar. Rörelser som tidigare kritiserat västvärlden för bristande engagemang för miljön och sexuella rättigheter krokar arm med extremister och terrorister. En tidigare svensk skolstrejkare illustrerar hur en sådan ideologisk resa kan se ut. Rörelser bestående av religiösa fundamentalister urskuldas och ges stöd i sin kamp för saken. Saken, omskrivs i sin tur som befrielsekamp eftersom dess egentliga natur fortfarande omöjlig att uttala ens i de mest progressiva delarna av västvärldens vänsterrörelser, även om anständighetens fernissa sedan länge har krackelerat. Emellertid hymlar inte de som utförde terrordåden den 7 oktober 2023 om vad saken faktiskt är, deras sak är att försöka utrota det judiska folket med alla tillbuds stående medel och de får stöd i varierande grad.
Den 7 oktober kommer vid varje årsdag sätta i blixtbelysning hur västvärlden mår. Vår förmåga eller oförmåga att se terrordådet för vad det var åskådliggörs. Klarar vi förbehållslöst av att minnas terrordådet, minnas de oskyldiga offren - eller måste dådet relativiseras i relation till det lidande som följt av att Hamas och andra terrorister tog gisslan, vägrade ge upp och gömde sig bland Gazas civila befolkning.
Magdalena Andersson ger redan idag ett svar på den frågan. Hon klarar inte av att låta detta vara en dag för terrorns offer. Hon måste göra våld på kronologin i så måtto att händelser som ägt rum efter terrordådet måste vävas in för att göra detta till en berättelse om kålsuperi på båda sidor. Varför? Därför att hon vet att allt annat hade varit omöjligt i den förändrade rörelse hon nu leder. Hennes ungdomsförbund är redan radikaliserat. Att ens skriva något om offren för terrorn fyller hennes kommentarsfält till bredden med kommentarer av innebörden att hon är en svikare.
Allt detta är naturligtvis en skymf mot de familjer som vaknade upp till en mardröm den 7:e oktober i Israel. Andersson kan mycket väl snart vara Sveriges statsminister och det lämnar mig med en obekväm fråga. Hur ska en sådan regering, som i Sveriges riksdag är beroende av parlamentariskt stöd från ledamöter som på olika sätt relativiserat eller till och med berömt handlingarna den 7:e oktober 2023 klara av att stå upp för den judiska minoriteten i en tid då det behövs mer än någonsin?
Svaret är att de utsikterna förefaller mycket svaga, till följd av det högst politiskt medvetna valet att ställa sig på antisemiternas sida. Vänsterpartiet är uppenbart ett parti som håller på att islamiseras. Att sådana tendenser finns även i MP torde vara ganska uppenbart. Minnet av Perssons och Nuders omläggning av mellanösternpolitiken är sedan länge bortstädat och undangömt. I jakten på att blidka Sveriges nya demografi tycks man vara beredd att se mellan fingrarna kring den omfattande antisemitism som finns latent här.
Det som ryms i denna fråga är en fråga som kommer bli definierande för vilket Sverige vi vill ha i framtiden, inte därför att konflikten i Israel och Palestina är definierande för vad Sverige är för land utan därför att vår förmåga att stå upp för den judiska minoriteten är definierande för om Sverige blir ett land som viker sig för islamism och antisemitism eller inte. Det i sin tur är en fråga intimt sammankopplad med den bredare frågan om vi i framtiden ska tillåta att Sverige påminner mer eller mindre om länder i Mellanöstern som vi i grunden har ganska lite gemensamt med. Sverige ska inte bli ett land som blidkar antisemiter, men om den slutsatsen inte dras bland de företrädare i partierna till vänster som fortfarande inser att man leker med elden i de oheliga allianser som nu sluts så riskerar vi att vara rätt illa ute.
Den 7:e oktober är en påminnelse om att Förintelsen existerar i vår tid, som tankefigur och intention hos extremister. Extremister som är accepterade och till och med hyllade i breda befolkningsgrupper också i västvärlden. Omfattningen och skalan av terrordådet den 7 oktober var en fruktansvärd redogörelse för extremisternas faktiska förmåga. Runt om i västvärlden borde det i kölvattnet av detta pågå en långt större diskussion om i vilken utsträckning olika former av bistånd möjliggjort denna förmåga. Här hemma måste vi förstå att den utsatthet som många judar lever under i attackens kölvatten också är en temperaturmätning på hur västvärlden i bredare bemärkelse mår.
Magdalena Andersson har utropat sig till valets segrare, på hennes axlar ligger nu det moraliska imperativ jag nämnde. Hon har ett ansvar att stå upp på ett sätt hon hittills inte lyckats med mot mörkrets krafter.
Арбитр бибенди 🟧 retweeted
#GlassOnion's Edward Norton confirmed a long-standing family rumor that he is related to Pocahontas, the famed 17th-century Powhatan woman who married English settler John Rolfe in 1614: https://teapaw.org/t.co/fE0lrdj64F
Арбитр бибенди 🟧 retweeted
Светлая память тем кто погиб в тот страшный день.
Смерть палестинским и пропалестинским террористам.
Позор каждой нелюди, кто говорит «07/10/2023 это конечно плохо, но»
Арбитр бибенди 🟧 retweeted
I built a Photoshop-like image editor. It’s called Compositor.
robbietilton.com/compositor
I originally built it for myself to get off my Adobe subscription, but decided to release it for free and make it open source. It has all the essential tools I need for compositing, with none of the BS.
I know this workflow is kind of archaic in 2026, but I’m still using it until AI can actually get pixel-perfect on some of the details.
The entire app is 12MB. Photoshop is 6,455MB on my machine.
Арбитр бибенди 🟧 retweeted
Revenue sent my tax return back this year because apparently I answered one of the questions incorrectly…
Question: “Do you have anyone dependent on you?”
I wrote:
145,100 unemployed,
1.7 million on state benefits
33,000+ people in IPAS accommodation,
5,800 prisoners,
174 TDs,
60 Senators, an army of advisers, and consultants,
281,000 employed NGOs pushing the woke government agenda.
Around €1.8 BILLION a year going on overseas development aid…
464,000 public and civil servants
…plus a Government that seems to think the Irish taxpayer has an unlimited credit card.”
Revenue said my answer was “UNACCEPTABLE.”
So I wrote back:
“Why? WHO DID I LEAVE OUT???” 🇮🇪😂
Арбитр бибенди 🟧 retweeted
Текст из FB, который лучше всего суммирует реакцию украинцев на стенания малого бизнеса из РФ по поводу товаров, пропавших на складе Wildberries. Возразить на аргументы автора абсолютно нечем:
«Мы потеряли всё: планы, мечты, дома, близких. Мы ехали в набитых эвакуационных поездах, ночевали в сырых подвалах, бежали на работу под бомбами, замерзали без отопления, выхаживали тяжелораненых, хоронили родных, доставали тела детей из-под завалов… Но я не помню ни одной массовой истерики украинцев.
Сегодня все ленты заполонил новый русский тренд – люди размазывают на камеру сопли по лицу. Просто из антропологического любопытства хочется спросить их зачем они это делают. Чтобы что?
Здоровый мужчина рыдает по сгоревшему на складе товару. Кстати, совершенно справедливо сгоревшему. А я смотрю на него и вспоминаю последние секунды жизни Александра Мациевского, слова "Слава Україні!". Сашу расстреляли оголтелые. Безоружного, в упор.
Я вспоминаю папу Камаля из Тернополя, как он на кладбище укачивал крохотный белый гробик с годовалым сыном. Малыша убила российская ракета.
Вспоминаю деда на Северной Салтовке, который жил в разрушенном микрорайоне буквально один. Пил талый снег, готовил на костре возле подъезда. Мне трудно представить, чтобы этот дед записал кружочек в поисках помощи или хотя бы сострадания.
— Та все гаразд, — говорил дед иностранным журналистам.
Я буквально вчера видела ролик, где потрясающе танцует девятилетняя гимнастка Саша Паскаль — девочка, которой в двадцать втором ампутировали ногу после обстрела под Одессой. Ребенок совершил невозможное — она выжила, выстояла и вернулась в спорт.
А тут реальные слёзы катятся по щекам бородатого дядьки. У него сгорели китайские дерматиновые сумки, на миллион или ахулион, неважно.
То, что россияне где-то в уральских деревнях не улавливают причинно-следственной связи между георгиевскими ленточками на лацканах своих фуфаек и горящими складами в подмосковье – хотя бы понятно. Но образованные молодые бизнесмены, питерцы, которые захлебываясь от рыданий вопрошают "за что это нам?" – вот этого я понять не могу, хоть убейте.
— Мы три года выстраивали этот бизнес, — плачет блондинка в инстаграм, — А его ни за что, ни про что разрушили. "Ни за что. Ни про что" — так и говорит.
Хоть бы один кружочек попался, где россиянин в слезах сказал бы: "Мы создавали и вели бизнес в террористическом государстве, на наши налоги кремль годами финансировал бессмысленную войну, с нашего молчаливого согласия убивают, грабят, насилуют украинцев. Мы отобрали сотни тысяч жизней, покалечили миллионы людей, разрушили города, сожгли больницы, школы. Мы всё это заслужили".
Но нет. Такой кружочек мне не попадался».
Источник: Facebook, Анна Гин.
Арбитр бибенди 🟧 retweeted
Вы, наверное, забыли, а я пристраиваю кота.
Зовут Красавчик, 3 года, хорош собой и очень ласков, любит гулять. Готов лететь из Тбилиси куда угодно.
RT чистит карму!
Арбитр бибенди 🟧 retweeted
Two months ago I was fired by Google for creating the Google Workspace CLI. It went viral, hit #1 on Hacker News, gained thousands of GitHub stars and many thousands of actual users in just a couple days.
It was an incredible, confusing journey, from directors and leaders asking what they could learn from the tool to getting grilled by legal about why the Google logo and brand colors are on the Google Workspace GitHub code repositories.
I think the cause was that Workspace and certain leaders (and projects) were afraid of being disrupted. But the fear wasn't specific to my CLI, it was a broader fear in what agents meant for Workspace. Either way, the irony of my termination was the announcement at Google Cloud Next two days before I was fired that an official Workspace CLI was coming.
I want this out there because it is easier for me to explain my story and it is an experience I want to fully own. It's also part of my healing.
Nearly 7 years at Google was an incredible opportunity for me and I was fortunate to have wonderful teammates and a manager that fully supported me through these last few months. Thank you.
Арбитр бибенди 🟧 retweeted
If further evidence were needed as to why proper siting of weather sensors is important, look at the 49 °C road temperature currently being reported at this TII roadside station at Roscrea, central Ireland. traffic.tii.ie/weather-stati…
We can expect closer to 60 °C later in the afternoon heating, so imagine such a hot surface close to a temperature sensor. Now tell me that is acceptable practice for official synoptic and climate stations and that we should not question it.
#heatwave
Арбитр бибенди 🟧 retweeted
Мишу Вербицкого задержали в Ереванском аэропорту по требованию РФ. Пожалуйста, если вы знаете, кто такой Миша Вербицкий, распространите эту информацию как можно шире (это совет его адвоката).
Арбитр бибенди 🟧 retweeted
Top British attorney Natasha Hausdorff dismantled the Palestinian narrative with cold historical facts.
There was never a sovereign Arab state called “Palestine.” The British Mandate of Palestine was simply British administration over the historic Land of Israel after the collapse of the Ottoman Empire.
Jews lived continuously in the land for centuries — including under Ottoman rule, when they formed the majority in Jerusalem. Before 1909, Tel Aviv was empty desert legally purchased by Jews, who built it from nothing. No Arabs were displaced.
After the British handed the mandate to the UN, the Arab world rejected the partition plan and launched a war to destroy the Jewish state. Arab armies and local militias tried to “push the Jews into the sea.” At the same time, Arab countries ethnically cleansed their ancient Jewish communities, forcing nearly a million Jews to flee to Israel.
During the war, Arab leaders ordered local Arabs to evacuate combat zones so their armies could annihilate the Jews. Many of those who left later became permanent “refugees” under Egyptian and Jordanian control.
Israel has never committed genocide — and never will. By defending itself, it prevents another holocaust.
Hamas, Hezbollah, and the Islamic regime of Iran are the real obstacles to peace in the Middle East.
Retweet if you support Israel’s right to exist and defend itself.





































